Elisabeth Moss om hennes Emmy-nominering och 'The Handmaid's Tale'

För sin roll som Offred, den trotsiga babytillverkningsslaven i Hulus The Handmaid's Tale, har Elisabeth Moss fått sin åttonde Emmy-nominering. Föreställningen är ett under av sardonisk voice-over och subtil öga när Offred försöker förstå en galen värld inifrån hennes stärkta vita huva.

Men efter att ha blivit segerfri efter sex nomineringar för sin roll som Peggy Olson i Mad Men och en för hennes framträdande som detektiven Robin Griffin i Top of the Lake, försöker Ms. Moss att spela det coolt. Du känner inte mycket press alls, sa hon glatt i ett telefonsamtal från Los Angeles. Du är bara glad över att bli inbjuden till festen, speciellt med en ny show som var ganska riskabel.

När hon var i Australien och filmade säsong 2 av Top of the Lake, svimmade Ms. Moss över manuset till anpassningen av The Handmaid's Tale, Margaret Atwoods dystopiska roman från 1985. Men det tog ett tag för henne att skriva på som showens stjärna såväl som exekutiv producent.

Jag ville verkligen vara säker på att det jag ville göra var det alla andra ville göra, sa hon om det inledande materialet. Något som skulle gå så långt som det behövde gå men som samtidigt inte kändes som ett bittert piller att svälja. Dessa är redigerade utdrag från ett samtal med Ms Moss.

Bild

Elisabeth MossKreditera...Jordan Strauss/Invision, via Associated Press

Vad var visionen för showen?

Vi ville göra boken rättvisa, vara mörka men ha detta sinne för humor, vara underhållande. Margaret Atwood har pratat om det när det gäller att faktiskt skriva boken: Hon visste att om hon inte skapade en bra historia kring det hon försökte säga, så skulle ingen läsa den. De kan lika gärna bara läsa en facklitteraturuppsats om världen.

2021 års bästa tv

Tv i år bjöd på uppfinningsrikedom, humor, trots och hopp. Här är några av höjdpunkterna som valts ut av The Times TV-kritiker:

• • 'Inuti': Skriven och inspelad i ett enkelrum, Bo Burnhams komedispecial, som streamas på Netflix, riktar strålkastarljuset mot internetlivet mitt i pandemin.
  • 'Dickinson': De Apple TV+-serien är en litterär superhjältinnas ursprungsberättelse som är helt seriöst om sitt ämne men oseriöst om sig själv.
  • 'Följd': I det mördande HBO-dramat om en familj av mediemiljardärer är att vara rik ingenting som det brukade vara.
  • 'The Underground Railroad': Barry Jenkins omslutande anpassning av Colson Whitehead-romanen är fabulistiskt men ändå grymt verkligt .

Hur var det att jonglera med plikter både framför och bakom kameran samtidigt som man hanterade så mörkt material?

Jag arbetade mer på den här showen än jag någonsin har arbetat med någonting. Det var ett 24-timmarsjobb i många, många, många månader. Jag jobbade inte med det när jag sov, men jag vaknade och tänkte på det. Så när folk säger, Herregud, det var så mörkt material — var det en mörk sak att filma? Jag säger nej, för det har du inte tid med.

Fyra av de fem regissörerna på The Handmaid’s Tale var kvinnor. Hur viktig var en kvinnlig regissör för att sätta tonen?

Det var inte bara viktigt för att sätta tonen i showen, utan vi tror alla att det är otroligt viktigt att anställa kvinnor bakom kameran. Det finns en enorm obalans som måste korrigeras, och vi måste lägga våra pengar där vår mun är och föregå med det exempel som producenter. Om vi ​​inte gör det, vem gör det?

Du fick tillbakaslag för att du på Tribeca filmfestival i april sa att The Handmaid's Tale inte var en feministisk berättelse utan snarare en mänsklig berättelse.

Det var mitt misstag i den meningen att jag borde ha varit mycket tydligare. Det jag borde ha sagt är att det inte är det endast en feministisk historia men det är det också en mänsklig berättelse. Uppenbarligen är det först och främst en feministisk historia. Jag spelar en kvinna som har fått sitt barn och sin familj fråntagit sig, och alla hennes rättigheter som kvinna fråntas och som i huvudsak är en fånge. Men jag försökte säga att det också var en mänsklig berättelse i den meningen att det finns andra grupper – andra raser, färger och trosbekännelser – som straffas och förtalas och som inte ges rätt att bli hörda också.

Tjejernas uniform – karmosinröda dräkter och vita huvar – har blivit en symbol för förtryck vid kvinnorättsprotester.

Jag känner en enorm känsla av stolthet över dessa kvinnor. Dessa kvinnor är där ute i frontlinjen och går till de platser där lagarna och lagstiftningen faktiskt beslutas. De tar risker, och de utövar sin rätt att protestera, och de är de sanna hjältarna.

Hur har det känts att vara med i det politiska samtalet i år?

Vi visste aldrig att det skulle bli så här relevant. Jag tror att vi definitivt skulle föredra att det inte var det. Vi skulle föredra att det var den här galna fantasin, den här världen som du omöjligt skulle kunna föreställa dig någonsin. Och istället har det blivit en varningssaga som ligger alldeles för nära hemmet.

Har du några favorit Emmy-nominerade?

Åh, jag är ett stort fan av The Crown. Fargo är nog mitt favoritdrama. Och Veep är min favoritprogram genom tiderna. Jag är exalterad över att träffa Tony Hale [Gary Walsh på Veep], som jag bara tycker är otrolig.