Finns det blod baserat på en sann berättelse?

Paul Thomas Andersons perioddrama 'There Will Be Blood' från 2007 anses vara en oförglömlig pärla av modern film. Det kommer därför inte som någon överraskning att Daniel Day-Lewis skådespelare fick flera prestigefyllda utmärkelser, framför allt två Oscars. Filmen följer oljemannen Daniel Plainviews resa när han etablerar ett borrbolag i södra Kalifornien och går till extrema ansträngningar för att tillfredsställa sin girighet efter pengar och makt. Beröring av teman som kapitalism och religion är 'There Will Be Blood' en dyster utforskning av moralen och motiven hos män som drunknar i sina egna trossystem och som hänsynslöst fortsätter med ett enspårigt sinne.

När det gäller tidstypiska stycken är 'There Will Be Blood' briljant, brutal och skär inga hörn i sitt berättande. Dess skildring av den på en gång fromma och stolta, smutsiga och giriga världen från slutet av 1800-talet och början av 1900-talets Amerika har fått många fans att undra över dess koppling till verkligheten. Är filmen baserad på faktiska historiska händelser? Är den baserad på en sann historia? Eller är det bara Andersons fantastiska fantasi? Låt oss dyka in och ta reda på det.

Finns det blod baserat på en sann berättelse?

Nej, 'There Will Be Blood' är delvis baserad på en sann historia. Den använder händelser från historien för att främja sin mestadels fiktiva berättelse. Anderson baserade filmen löst på författaren och politikern Upton Sinclairs roman 'Oil!' från 1927 – en satirisk utforskning av den amerikanska oljeindustrin i kölvattnet av en av landets största politiska skandaler, Teapot Dome-skandalen 1921-1923. Men löst är nyckelordet här.

Vi var verkligen otrogna mot boken, sa Andersson. Med ‘There Will Be Blood’ kände jag inte ens riktigt som att jag skulle anpassa en bok. Jag var bara desperat efter att hitta saker att skriva. Allt kom från så många olika källor... Men boken var en stor språngbräda. Day-Lewis läste också boken för att förbereda sig för sin roll. Sinclairs roman fokuserar skarpt på socialism, kapitalism, oljeboomsåren och krångligheterna i tidens politik. Den har också flera karaktärer som den använder för att dyka in i teman som ideologi, religion, sexualitet, utbildning och familjevärderingar på 1920-talet.

Anderson extraherade från den nya värdefulla informationen som behövdes för att troget skildra den farliga oljeindustrin och dess baroner. Men han strukturerade sin film kring en större karaktär än livet - Day-Lewis listiga oljeprospektör Daniel Plainview, främst inspirerad av romanens karaktär James Arnold Ross. Ross i sin tur är baserad på en verklig oljemagnat från tidigt 1900-tal, Edward L. Doheny. Plainview kan vara två gånger borta från verkligheten, men han är närmare den än andra vi har sett på skärmen.

Doheny var en av de första oljemagnaterna i landet, ansvarig för att omvandla Los Angeles och södra Kalifornien till centrum för oljeboomen. Han var också inblandad i Teapot Dome-skandalen. Doheny åtalades för att ha erbjudit 100 000 dollar muta till Albert Fall, USA:s inrikesminister under president Warren G. Harding. Det var dock Doheny frikänd — två gånger, anklagelser om konspiration och mutor — men betalade 47 miljoner dollar i skatter, straffavgifter och förlikningar.

Bildkredit: Nice2bseen, Hitta en grav

Plainviews ambition speglar Doheny's, vars uppgång till makten började från hans upptäckt av olja i en privat bostad 1892. Plainviews allomfattande girighet, hård konkurrenskraft och kalla jakt på oljans skattkammare återspeglar inte bara oljebaronerna på 1920-talet men också hundratals rika affärsmän genom tiderna som insett att ärlighet inte är något annat än en fallgrop på vägen till rikedom.

I filmen engagerar Plainviews karaktär hårt i korruption och våld för att säkerställa sin förmögenhet från det flytande guldet som var olja. Till skillnad från familjen Dohenys, som var troende katoliker, är Plainview inte extremt religiös. En av de centrala konflikterna i filmen som involverar Plainview och en predikant vid namn Eli Sunday är helt fiktiv. Men det är definitivt viktigt för att demonstrera kampen mellan tro och förmögenhet som många amerikaner stod inför under oljeruschen.

Centralt i romanen, filmen och Dohenys liv är en far-son-relation. I romanen skiljer sig miljonären Ross åsikter från hans socialistiske son Bunnys, men de två når en ofullkomlig plats för ömsesidig förståelse. I filmen, Plainviews adoptivson H.W. är hans partner i brott och ansiktet för hans familjemansbild, men blir snart en källa till skam, och i slutändan en påminnelse om hans synder och tillkortakommanden. Doheny, enligt de flesta historiska uppteckningar, var en hängiven far till sin son Edward Ned Doheny Junior för det mesta. Efter hans sons mystiska död 1929 donerade Doheny och hans fru 1,1 miljoner dollar till University of Southern California för ett bibliotek till hans ära.

Dessutom, den fantastiska herrgården som Plainview bebor i slutet av filmen - där hans avskedande av H.W. och ett mordiskt försök med Eli äger rum - var faktiskt Dohenys bröllopspresent till sin son, som heter Greystone Mansion. Små sakliga nickar som denna ger äkthet till en film som strävar efter att korrekt representera oljekungarna, folket och den kaliforniska kulturen från det tidiga 1900-talet. De flesta av dess karaktärer kan vara fiktiva, men dess väsen ligger hos dem som levde vid sekelskiftet.

There Will Be Blood' fångar miljön i södra Kalifornien exakt under oljeboomsåren. Från fettfläckade skjortor till farliga oljekällor, från konfirmerade affärsmän till vanliga människor som skiljer sig åt sina landområden, filmen skildrar realistiskt vad upptäckten och borrningen av olja betydde för olika delar av samhället. Till och med filmens karga landskap – oförmögen att utstråla positivitet ens under klarblå himmel – tjänar som en påminnelse om hur oljerusningen permanent förvandlade södra Kaliforniens länder.

Även om våldet och eländet är överdrivet är det mycket möjligt att händelserna i filmen kan ha hänt, i fragment, till flera hundra människor under oljeboomens gång. Sprängningar, bränder och skador är vanliga fenomen för borrare och gruvarbetare. Predikanter predikar och blir sedan giriga. Hörselskadade skys tyvärr i samhället. Oljebaroner gör vad som helst för att hålla oljan flytande. Filmer som '12 Years a Slave', 'The Godfather', 'The Big Short', 'Catch Me If You Can', 'The Wolf of Wall Street' och 'The Great Gatsby' låter oss få en glimt av USA:s historia och den skoningslösa jakten på rikedom och makt. ’There Will Be Blood’ kan lika gärna toppa listan.

Sammanfattningsvis är 'There Will Be Blood' endast delvis baserad på historisk sanning och verklighet. Det sänder dock ett högt och tydligt budskap om de kalla och beräknade rika som slår sin förmögenhet på de utblottades rygg. De vinner rikedom men förlorar sin mänsklighet i processen.